Sevärdheter i Gent

Redan när man närmar sig Gent, kan man på avstånd se stadens kännetecken - ”De tre tornen”: Sint-Baafs katedralen, Sint-Niklaas kyrkan och Klocktornet. Alla tre tornen ses bäst från Sint-Michiels bro eller på platsen under bron.

Klocktornet med sitt klockspel, bestående av 43 klockor, är väldigt imponerande och kan besökas på guidade rundturer hela året. På toppen av tornet kan man se en gyllene drake som vaktar staden mot djävlar. Från toppen är där en alldeles betagande utsikt över hela Gent. På bottenvåningen kan man besöka stadens turistinformation. Vid sidan av tornet ligger Lakenhalle, de gotiska klädeshallarna.

Rådhuset, liksom alla andra byggnader i staden, ger den en bra inblick i den arkitektoniska utvecklingen i Gent under 1500-talet. Utvecklingen ses på byggnadens två flyglar, där båda har sin egenart: Den högra flygeln är i sengotisk stil, den vänstra renässans. Varenda en av de vackra salarna och rummen har sitt eget namn och sin speciella historiska bakgrund. Det var här representanter från Nederländernas olika provinser år 1576 undertecknade traktaten om att ena sig mot de spanska styrkorna. Matsalen – även kallad "Arsenalen" invigdes i samband med en fest till ära för Filip den Vackre. Besök på rådhuset är endast tillåtet i sällskap med en lokal guide.

Den imponerande borgen Gravensteen med sin vallgrav, byggdes år 1180 av Filip av Alsace. Grevarna av Flandern regerade härifrån och två gånger måste de försvara sig mot invånarna i Gent. Åren efter att grevarna av Flandern lämnat borgen, användes den för olika ändamål – till prägling av mynt, bomullsfabrik, domstol och fängelse. Idag inhyser den bl.a. Museet för tortyroffer, där man visar gamla och ibland hårresande metoder för att få in de laglösa på den rätta vägen. Borgen är verkligen värt ett besök och glöm inte att klättra upp till dess balustrad, varifrån man har en underbar utsikt över Gent med alla dess kanaler och kullerstensgator. I skuggan av Grevarnas borg har stadsdelen Patershol bevarat sin medeltida struktur. Området blev nästan helt förstört i slutet av 1800-talet. Idag är det restaurerat och framstår som en mycket vacker stadsdel med utmärkta restauranger, lugna och kullerstensbelagda gränder. En del av stadens traditionella butiker finns här - butiker som har funnits här genom generationer och som fortfarande säljer specialiteter efter gamla recept.

Konstcentrat Sint Pietersabdij är en av de finaste byggnaderna i Gent. Där är fritt inträde till byggnaden och trädgården samt till klosterruinerna. Inne i själva byggnaden är det möjligt att besöka utställningen ”Mellan Himmel och Jord”, som återger klostrets intressanta och händelserika historia. Önskar man uppleva ruinerna på ett speciellt sätt, kan man följa med nunnan Alison, som avslöjar hemligheten bakom de förfallna änglarna. Året om arrangeras temporära utställningar. I förbindelse med konstcentrat finns  naturhistoriskt museet och den botaniska trädgården

Vrijdagsmarkt var tidigare centrum för det politiska livet och mötesplats för de olika skråna. På mitten av platsen står en bronsstaty av Jacob van Artevelde. År 1338, i början av det hundraåriga kriget, valde grevarna av Flandern att ställa sig på Frankrikes sida mot England och satte härmed klädeshandeln på spel. Jacob van Artevelde, en adelsman som stödde köpmännen, ingick i en allians med Englands Edward III, vars tredje son John av Gent var född i Sint-Baafs klostret i Gent. Klädeshandeln blomstrade, men år 1345 mördades Jacob Van Artevelde av en skråman, som inte uppskattade Arteveldes ambitioner.
På Lieven Bauwensplein kan man se en staty av Lieven Bauwens. Han var den förste som införde mekaniskt spinneri i Europa och blev en viktig person i Gents utveckling som industristad.

Beginergården i Gent tilhör kanske inte de mest berömda i Flandern. Trots detta är beginergårdarna Sint Elisabeth och Ter Hoyen samt den nya beginergården i Sint-Amandsberg värda ett besök.

Ett bra exempel på militärarkitektur och stadens försvar är Rabot, en fästningssluss från 1491. Den fungerade samtidigt som tidvattensluss på Lieve-kanalen.

Av nyare arkitektur kan nämnas det 26 våningar höga Boekentoren, som idag fungerar som universitetsbibliotek. Byggnaden ritades av Henry Van de Velde och färdigställdes år 1940. Själva biblioteket innehåller mer än 2 miljoner böcker, manuskript och kartor.

Universitetets huvudbyggnad ligger i centrum av staden. Här kan man se en aula i neoklassisk stil, ritad av stadsarkitekten Louis Roelandt. Byggnaden, som blev färdig 1826, har inspirerats av antikens tempel. Denna byggnad har stort symboliskt värde. På detta universitet, kunde man för första gången i Flandern studera på nederländska och inte på franska.