Traditioner
Sint Niklaas
Den sjätte december, Sint Niklaas dagen, är den dagen på året som alla barn i Belgien ser fram emot.
Sint Niklaas är barnens speciella skyddshelgon, S:t Nicolaus. Denna dagen är helt och hållet tillägnad barnen och redan veckor i förväg ser man att dagen närmar sig. Butikerna smyckas, barnen hittar små chokladfigurer eller annat gott under sina huvudkuddar på kvällen, mamma bakar (eller köper) Sint Niklaasbröd som avnjuts med en kopp varm choklad.
Den officiella tidpunkten då Sint Niklaas uppvaktar snälla barn, är natten mellan den 5 och 6 december. I många städer börjar festen redan den 5 december med en barnkaravan. Barnen samlas i staden, där det tar emot Sint Niklaas, som kommer ridande på en apelgrå häst, tätt följd av sin medhjälpare Zwarte Piet (som vi kallar Svartepetter). Många barn har hemmagjorda facklor med sig, och medan de sjunger Sint Niklaasvisor, vandrar de i karavan genom staden. Därefter samlas de för att lyssna till vad Sint Niklaas har att säga till de små. Därefter får barnen påsar med godis, choklad och klementiner.
När den långa natten äntligen är över, hittar barnen hemmet fyllt av leksaker, marsipan, klementiner, kakor och chokladfigurer. Allt har Sint Niklaas haft med sig på sin häst. Men det är Zwarte Piet som har klättrat in genom skorstenen med alla härligheterna. Det är en av anledningarna till att han är så svart. De barn som inte har varit snälla och som inte har skrivit till helgonet, riskerar att bli utan presenter och choklad.
På somliga platser i landet firar man inte Sint Niklaas, men Sint Morten, på Mårtensdagen den 11 november. Sint Morten är också ett helgon som rider omkring på sin skimmel tillsammans med Zwarte Piet, och likaså delar ut godis och leksaker till snälla barn.
Påsken
Påsken är en synnerligen viktig högtid i Belgien. För den troende delen av befolkningen innebär påsken Jesu uppståndelse, och den är en av de centrala högtiderna inom den kristna kyrkan. Men påsken är inte bara en fest för de troende. Många andra familjer samlas och firar det definitiva slutet på en lång vinter, och vårens början. I forna tider tog man ofta på sina fina vår- och sommarkläder för första gången under året, medan vinterkläderna tvättades och packades in i väntan på nästa vinter.
För barnen är påsken en stor händelse. Festen innebär nämligen massor av choklad, godis, och kanske också nya leksaker. När man vaknar på påskafton brukar påskklockorna ha hämtat med sig mängder av chokladägg i alla storlekar, och i all möjliga chokladsorter. Är vädret vackert får barnen leta efter chokladägg ute i trädgården. Det är en av barndomens mest ihågkomna upplevelse. När påskklockorna lägger sina ägg, har de varit på långfärd. På skärtorsdagen lämnar de kyrkorna och flyger till Rom och hämtar påskägg i tonvis, som skall delas ut till alla barn på påskaftonen. Veckan före påsk berättas det många sagor i skolorna och i barntidningarna om påskklockornas farliga och långa färd från Rom. Det finns ändå olika åsikter om vem som kommer med påskäggen. Många menar att det inte är klockorna, utan påskharen som man skall tacka.
Under påsken äter man "koekenbroed" som morgonmål. Det är bröd framställt av mjölk, ägg, socker, och ibland också russin. Vid lunch klockan 12 serveras riktig vårmat. Vanligtvis är det lammstek (påskalamm) med flagelotter (små gröna bönor) samt de första späda morötterna. Desserten är ofta glass med årets första jordgubbar. Till kaffet serveras tårta med massor av vispgrädde, frukt och chokladägg.
